Ja precis, vad finns egentligen i väskan?

Välanvända borstar.

Sax och termometer

Godis är alltid ett måste..

Precis som de bästa silikonsnoddarna.

En bra hovkrats.

Pälsglans och rider´s magic!

Helosan, både sol och den vanliga.

Satt uppe igår med mamma och kollade på VM dressyren, det ekipaget jag ville se var självklart Gal och Totilas. Tyvärr var ju inte Cornelissen och Parzival med, med tanke på det som hände igår.

Men i vilket fall. Jag satt där hela kvällen framför tv’n för att se snygge Totilas och vad händer? Jo, jag somnar två ekipage innan honom och precis när han har ridit klart vaknar jag. Kändes väldigt lyckat.. Ville ju se snygge totton! 

Är ledig idag då jag börjar 12.15 egentligen men det är k-dag så alla lektioner efter 12 är inställda =inget mig emot. Schemat ser ut som så att jag ska till stallet, fotografera, plugga lite och kanske till gymmet. Annars kör jag någon träning på hemmaplan istället.

- Som det ser ut nu kommer jag inte att göra det. Tror tyvärr inte att jag är hemma då..

- Faktiskt så har jag kanske det. Kommer kanske sälja av lite saker när Twiggy åker, eller så väntar jag med det tills det blir någon ny häst. Jag vet inte riktigt än. Men samtidigt har jag tröttnat på lite swarovskipannband osv så det kanske är lika bra att sälja? Men vi märker hur det blir.

Imorgon ska jag åka iväg på ett fotouppdrag. Det är en häst (eller flera?) som ska fotas och det ska självklart bli väldigt roligt. Nu är vädret så fint och fägerna på träden osv är jättevackra och det är alltid ett stort plus när man fotograferar.

Var i stallet förut, hade tänkt att skritta ut en sväng men hon hade precis fått sin eftermiddag när vi kom dit. Vi hade lite bråttom då mamma ska iväg ikväll och hann tyvärr inte vänta. Så jag får skritta ut henne imorgon istället. Nu ska jag ut och jogga runt sjön. Blev inget gym idag men har varit där två dagar irad nu och då är det bra med en vilodag. Ska nog dit imorgon istället.

- Och så var det dags för ett inlägg många har bett om. Mycket text och bilder men det är ju en resa på över tre år. Enjoy!

Och så var det bestämt. Aragon skulle ställas. Allt stod still för oss i utvecklingen och jag ville ha en ponny med lite mer fart i. Det gamla citatet ”men traaaaava dååå” är något vi skrattar åt än idag.

Under tiden han var till salu hittade jag en otroligt fin rödskimmel på Hästnet, jag skickade annonsens länk till vår vän Annica och vi båda satt och beundrade henne. Men vi kunde ju inte köpa en ny ponny förrens Aragon var såld. Ganska snabbt blev han såld och flyttade till Stockholm och då började hästletandet på allvar. Annonsen på rödskimmeln försvann och där var hoppet om henne ute. Vi ringde sammanlagt på ett 40-tal hästar. En resa till det välkända stallet Östragård blev det också, men där fanns inget som passade mig. Samma kväll som vi kom hem hade det dykt upp en ny annons på rödskimmeln och två dagar senare var vi återigen på väg mot Småland.

Två av annonsbilderna

Jag ville ha en stabil hoppeponny då jag var rädd och försiktig i ridningen. Twiggy visade sig vara den ponnyn jag sökte. Hon var stabil och seg men när man styrde upp mot ett hinder spetsades öronen och man såg att hon gillade det. I markarbetet var hon inte speciellt välriden och galoppfattningarna satt inte jättebra. Men det kunde man ju alltid jobba på. Samma dag la vi handpenning (070707) och den 12 juli hämtade vi hem henne.

Ridningen på hemmaplan gick bra och vi jobbade mycket med framåtbjudning och mjukgörande. Jag tyckte om henne väldigt mycket!

Jag blev säkrare på henne och i ridningen men hoppningen avstod jag från under hösten -07. Dessutom kände jag att när markarbetet inte fungerade riktigt var det onödigt att styra upp mot ett hinder när jag kände mig osäker. Istället jobbade vi med lite bommar och hade roligt.

Vintern kom och när man varken hade ridhus eller paddock blev det svårt att hålla igång på hemmaplan. Istället åkte vi fram och tillbaks till ridhuset och det var även nu vi började komma igång med skuttningen över små hinder.

Den 13 februari hoppade vi och allt kändes otroligt bra, vi var nog redo för vår första clear round den kommande helgen. En dag senare hittade jag henne helt stillastående i hagen. Jag insåg direkt att något var fel och när jag kom närmare la jag märke till att hon inte belastade vänster fram. Lyfte på hoven och såg att något satt fast i den, ringde in till mamma som kom ut och snabbt ringde vi veterinären.
Twiggy hade fått ett spiktramp, hade den hamnat en centimeter åt vänster och träffat hovbenet hade allt varit kört. Allt läkte ovanligt snabbt och hon behövde ”bara” boxvila i två månader om jag minns rätt. Sen fick hon gå ute med en galosch i en liten hage.

Det blev en långsam igångsättning och när vi började komma igång på riktigt började jag träna för en ny tränare. Galoppfattningarna fungerade inte för oss och jag behövde hjälp med det. I samband med detta fick vi kontakt med en duktig tjej vars mamma är min mammas syssling (lagom komplicerat). Hon började då att hjälpa mig med Twiggy.

Sommaren 2008 startade hon Twiggy i några tävlingar. Allt från LD-LB.

En LD i Herrljunga, hon slarvar lite med benen. Det är inte förrens det blir lite högre hon lyfter på dom mer ordentligt.

När hösten kom började jag rida henne helt själv igen och allt gick otroligt dåligt. Ingenting satt där det skulle och vi hade vår första riktiga svacka. Men så kom den dag då allt bara klaffade igen. Den dag då den första galoppfattningen äntligen satt där den skulle. Då var jag lyckan själv. Här började vi också starta lite clear rounder.

I november skaffade vi oss en storhäst på foder så då hade jag både han och Twiggy. Vi åkte med båda fram och tillbaks till ridhus, väldigt flitiga var vi med andra ord. Sen passade inte jag och storhästen jättebra ihop då han var lite väl stor för mig plus diverse andra anledningar så vi valde att säga upp kontraktet i början av januari.

Det var också i januari 2009 vi köpte Dacke så man kan säga att det var honom jag satsade på under våren samtidigt som jag självklart red Twiggy vid sidan om men det blev inga tävlingar för vår del.

Hösten 2009 var fantastisk. Hon lyssnade jättebra och vi hade roligt. Många ridpass på stubbåkrar samtidigt som jag blev mer och mer säker i hoppningen. Istället för att hoppa 40-banor hemma låg vi ”uppe” på 60-70 och jag glömmer aldrig när jag styrde henne mot en oxer på 80cm och vi klarade det. Jag hade äntligen besegrat mig själv. Galoppen var nästintill klockren, traven var underbar och hela hon var grym.

Vintern 09/10 var, som alla vet, en riktig skitsak. Jag skottade ett spår i paddocken om och om igen så jag kunde rida där. Transporten var frastfusen och allt var ganska deprimerande. När snön väl försvann hade Twiggy växt ur sin sadel och vi började leta en ny. Men när vi provred var hon sur, grinig och gick inte fram. Vi tog ut veterinären men han hittade inget fel. Samtidigt blev hon sur och irriterad i hanteringen och mot andra hästar.

Vi bestämde oss för att åka in till Skara och där vet många redan hur det gick. Twiggy hade en stor äggstockstumör och en vecka senare lämnade vi in henne för att operation. Då bukoperationer kan sluta illa visste jag aldrig om jag skulle få se min ponny igen.. Tack och lov klarade hon det. En vecka efter operationen fick hon komma hem igen. Detta var i mitten av april.

Hon skulle vila i två månader drygt. I samband med familjens flytt fick hon stå hos en kompis som hjälpte mig med den första igångsättningen. När allt var fixat med flytten och vi hade varit utomlands kunde hon äntligen komma ”hem” till Alingsås.

Men i det första stallet trivdes varken vi eller Twiggy så vi försökte hitta ett nytt och det gjorde vi också. Här trivs alla tre (jag, mamma & ponnyn) fortfarande bra idag.

När vi väl hade flyttat henne och kunde rida igen hittade vi ingen sadel. Till slut fann vi en som passade oss båda och då drog allvaret igång. Innan hade jag hållt igång henne med longering, promenader osv. Bilden här nedanför är från något av våra första ridpass, sen har jag tyvärr inga nyare bilder.

Men hon var riktigt fin i ridningen tills vi gick omkull och jag inte kunde rida på ett tag. När jag satt upp igen tvekade min hjärna och jag såg bara spöken. Twiggy kände självklart av detta. Men jag tyckte inte att allt stämde med henne så vi tog ut en equi-terapeut och det visade sig att några halskotor hade vridits om, troligtvis från omkullridningen. Vi tog också en tur in till Skara för att kolla så att allt stod rätt till med äggstocken och det gjorde det, tack och lov.

Det är vår resa och nu ska vi snart skiljas från varandra då hon åker till ett försäljningstall. Jag ville ha en hopp ponny och det fick jag också. Att min egna osäkerhet i den grenen har satt stopp för oss har jag bara mig själv att skylla på. Vi har kämpat i med och motgång men sen har många saker satt stopp för oss i vår utveckling. Men jag kommer aldrig ångra mig att vi köpte henne för hon har betytt så mycket för mig. Det är hon och Dacke.

Vi kanske inte har tävlat högt eller kommit långt på den fronten men under dessa tre år har vi kommit långt på annat håll. Jag har blivit säkrare, Twiggy går att rida markarbetespass på och hanteringsmässigt är det en stor skillnad. Hon har blivit säkrare med andra människor, förut var jag den enda som fick göra saker som att borsta henne i ansiktet men idag låter hon andra komma närmare trots att hon kanske tycker det är lite obehagligt. Det är småsaker som betyder oerhört mycket.

Det kommer alltid att vara hon och jag.

Edit;
Den 8 april 2011 fick Twiggy somna in efter ett år av kämpande. Varför kan du läsa här.

Kom nyss hem från gymmet efter några härliga träningspass! Först hade vi en timmas gymintro där vi fick ett träningsprogram och lite instruktioner osv, väldigt bra för nu vet jag vilka maskiner jag ska använda så jag får tränat hela kroppen. Efter det ställde vi oss lite på crosstrainern och när klockan var 18.50 var det dags för en timma bodystep. Väldigt roligt och det kändes som om det var något som passade mig väldigt bra. Kondition, koordination och självklart styrka! Ska gå på minst ett pass till innan jag utvärderar.
Var ju på gymmet igår också men då tränade vi lite olika muskelgrupper i drygt 1,5 h.

Twiggy mår bra för övrigt. Gwen red henne i söndags och igår och det hade gått jättebra. Det känns skönt att hon rider henne lite nu innan hon åker iväg så hon är riktigt fin. Visst att jag kan rida min egna ponny men jag rider inte riktigt lika bra som Gwen gör.. Haha. Imorgon funderar jag på att kanske rida ut henne en liten sväng, hade varit mysigt.

Nu ska jag fixa mat, ta en dusch och sen kolla dressyr på Eurosport! Vi höres.

När Twiggy åker till försäljningstallet kommer jag att bli.. Hästlös? För första gången på drygt 10 år kommer jag inte ha någon häst, om man bortser från den månaden när vi hade sålt Aragon men då fanns det fortfarande kvar hästar hemma på gården. Detta kommer kännas väldigt konstigt och jag kommer sakna min lilla ponny väldigt mycket, har ju trots allt haft henne i över tre år.. Samtidigt är jag så glad för hennes skull för nu ska hon äntligen få träna och tävla hoppning, för det är ju något hon älskar och ska göra helt enkelt.

Men då är frågan. Vad händer med bloggen?

Det är ju ganska svårt och segt i längden att ha en hästblogg utan en häst och jag kommer inte ha motivationen att blogga om massa utrustning osv. Samtidigt vill jag inte sluta skriva för det är som lite terapi för mig och jag har ju världens bästa bloggläsare dessutom! Tanken är ju att om allt går som det ska och om jag vill så kommer det bli en storhäst sen och då kanske ni vill följa med i medgång och motgång även där?

Men det är ju några månader kvar dit och jag vet inte riktigt hur jag ska göra med bloggen. Ska försöka ha kvar tips&trix, lite collage mm men de inläggen rymmer inte en hel blogg. Därför har jag några förslag så tänkte jag se vad ni tycker om det, hehe..

- Nu har jag börjat gymma och tränar för att jobba upp ”ridmusklerna”, kontionen och försöka rätta till min skeva kropp. Om jag har en häst om några månader vill jag vara stark, ha bra kondition och inte vara skev eftersom att det påverkar hästen väldigt mycket.
Vill ni följa med på den resan? Dessutom ska jag och en kompis testa på alla passen på Sportlife och vad sägs om utvärderingar där?

- Mer foto? Men vad ska jag fota är frågan? Kommer inte ha samma kontakt med hästar och då blir det mindre hästbilder.. Däremot kan det ju alltid bli lite tips med photoshop osv. Fortsättningen på ”Karins fototips”. Ska försöka få fart i Warnmarkfoto nu men samtidigt är det höst och inomhussäsong. Trots bra utrustning kan jag verkligen inte fota inomhus.. Haha.

- Mitt vardagliga liv? Eftersom att det är så intressant, eller inte.. Skola, vänner, träning, shopping..

Eller en blandning av allt? Jag vet verkligen inte hur det ska bli men jag vill inte lägga ned bloggen. Det ska vara en hästblogg i grunden, för det är vad det är. Men ja. Jag tror ni har förstått vad problemet är -jag kommer inte ha tillräckligt mycket häst att skriva om för att fylla ut en hel blogg

- Denna kommentaren känns på något sätt både onödig och ironisk med tanke på att om man går tillbaks i arkivet står allt där. Men nej, en häst som har varit ridponny hela sitt liv och älskar att träna och tävla ska inte behöva bli någon sällskapsponny. Dessutom kunde han inte gå i en normalstor hage då skadan aldrig ville läka och att ha honom i minimal hage resten av hans liv är rent djurplågeri enligt min åsikt.

- Svarade här då fler kanske undrar det. Men eftersom att hon snart kommer åka till ett försäljningstall ville vi ha henne besiktigad innan hon åker dit.

Idag besiktigades Twiggy och hon gick igenom! Det är väldigt roligt då hon har gått igenom fyra stycken böjprov iår.
April - När hon var konstig i ridningen och vi tog ut en veterinär till gården.
April - När vi åkte in till kliniken med henne och upptäckte att ”felet” satt på äggstocken.
Augusti/September – När vi åkte in till kliniken igen för att se hur det var med äggstocken.
Och idag då.

Vi hade självklart en veterinär från Vara eftersom att det är dom vi har haft de senaste sex åren och de är grymt bra. Dessutom känner de både oss och Twiggy väl vilket är ett plus.

Nu ska jag äta något samtidigt som jag ska fixa med lite bilder och beställningar från gårdagens tävling. Sen ska jag vidare till gymmet med Sara!

Vi hörs.

- Världens bästa ihopfällbara pall som jag har skrivit om många gånger innan. Har en själv och den klarar jag mig inte utan! Är med i paddocken, när jag knoppar, på tävling och på träning. Den är stabil och tar ingen plats. Perfekt med andra ord. Min är svart/brun och ni hittar den längre bak i arkivet.