Reitsport Schockemöhle var en av mina absoluta favoritaffärer när jag fortfarande hade häst. Min första beställning gjorde jag i slutet av 2009 och sen blev det att jag klickade hem lite saker under 2010.
Fick en mindre chock när jag hade paketet utanför dörren tre dagar(!) efter att jag la beställningen. Leveransen från Tyskland hade gått fortare än vad det gör hos många av Sveriges butiker. En av anledningarna att älska Reitsport Schockemöhle. Andra anledningar är deras sortiment, priser och att de brukar ha bra reaerbjudanden.
Saker jag klickade hem var lite saker från Shockemöhle, GPA samt ett par vinterhandskar från Roeckl som då inte fanns i Sverige.
Frakten kostar 20€ till Sverige och det tillkommer inga andra avgifter.
Tänk er Elle fast för ryttare. Ungefär så skulle jag beskriva THE HORSE RIDER’S JOURNAL. En dansk tidning som skrivs på engelska, ett smart drag då ryttare över hela världen kan ta del av den.
Intressanta reportage och fantastiska bilder. Hade kunnat köpa den bara för att titta på bilderna och strunta i resten men kombinationen av välskrivna texter och då, makalösa foton, utgör tillsammans en helhet som går att kalla perfekt.
En känsla av lyx uppstår när man håller tidningen framför sig. Kanske för att modellen på omslaget har på sig en klänning från Balenciaga för 1 330€ och modereportaget innehåller Hermés och Chloé blandat med Ariat och Passier. Annonserna består av allt från klockor och juveler till hästtransporter och Samshield. En intressant kombination.
Tidningen klickade jag hem på Pressbyrån (härför att vara exakt) och den kostade 110:-. Jag ska nu börja en prenumerera på den för det var verkligen en tidning i min smak.
Mitt senaste ”riktiga” ridpass var hösten 2009 då 2010 bestod av igångsättning på igångsättning… Sist jag satt på hästryggen var fredagen den 13 augusti 2010. Det jag minns från det ridpasset var att jag och min ponny gick omkull i galoppen. Varför undrar vi fortfarande då hon hade balans och inte snubblade eller liknande. Efter det kom jag aldrig upp på hennes rygg igen (läs varför här).
Idag var jag tillbaka i sadeln igen. På Annas fina Åke. Då jag under alla mina hästår har handskats med en rädsla trodde jag att mitt psyke skulle vara kört eftersom att jag aldrig kunde sitta upp efter omkullridningen (har fortfarande kvar en bit av lårkakan jag fick..). Men vet ni vad? Jag tror att viljan äntligen vann över rädslan.
De senaste veckorna har jag insett att jag har försökt att förtränga allt som har med hästar att göra sen vi tog bort Twiggy i april. Skjutit bort det från mig och stängt ute allt. Inte vågat handskas med det sorgarbete som faktiskt uppstår när man förlorar någon. Resultatet blev att jag stängde ute en stor del av det som har hänt i mitt liv de senaste 14 åren. Sakta men säkert börjar jag nu våga mig tillbaka till ridsportens värld. Dels genom denna bloggen, dels genom min andra och idag tog jag mig upp på hästryggen igen. Och idag insåg jag också hur mycket jag har saknat det.
Är ute på bloggäventyr idag och har tyvärr inte hunnit tidsinställa några inlägg. Har en del halvfärdiga på lager men det hjälper ju inte så mycket vid ett sånt här tillfälle. Slänger istället in en bild på min otroligt saknade ponny (nya läsare kan läsa mer om henne här).
Ni får ha en toppenbra dag så hörs vi senare. Förresten, ni glömmer väl inte min hälsoblogg på Hippson.se?
Kommer ni ihåg inlägget jag skrev om VW Riders Tour? Nu ha det kommit upp en film på youtube från en av kvällarna och det ser väldigt intressant ut! Ska som sagt dit den 15 november när touren landar i Alingsås. Kameran följer självklart med så kommer såklart att bjuda på lite bilder.
- Observera att människorna på bilden inte har någonting att göra med texten.
En av de första sakerna som slog mig när jag kom ner till framridningen/stallarna på Göteborg Horse Show 2010 var att en hel del stod och rökte. Hästen i ena handen och cigaretten i andra. En syn man blir lite förvånad över med tanke på de svenska ridklubbarnas hårda regler och ”rökhörnor”. På tävlingar hoppar vi över hinder formade som cigaretter med texter som ”hoppa över” och förhoppningsvis går budskapet fram.
Nu är GHS på internationell nivå och det är andra ”regler” där. Jag har även varit i tyska stall och det är likadant där, cigaretterna följer med ryttaren vart han en är.
Rökning i samband med hästar är ingen kombination jag är förtjust över oavsett nivå. Oavsett om det handlar om att röka när man skrittar på en häst ute i skogen eller på en internationell tävling. Det känns onödigt på något sätt, fast all rökning är väl ändå ganska onödig?
- publicerar om ett gammalt inlägg då det är en produkt jag verkligen rekommenderar.
Stalosan F Granngården, Svenska foder 170-200:- Effektivt mot - bakterier, svamp, virus, parasiter, ammoniak och fukt
För drygt två-tre år sen upptäckte jag och mamma att det fanns något som hette Stalosan F på Granngården. Självklart var vi tvugna att testa detta.
Stalosan F är ett rosa-rött ”pulver” och kan användas i häst, ko och gristall samt till många andra djur. Det binder skadlig ammoniak och svavelgas som irriterar och skadar djurens slemhinnor och som på sikt kan försvaga motståndskraften mot infektioner. Det absorberar också fukt vilket gör att golven torkar fortare och det gör att miljön för hovarna blir bättre. Med andra ord förbättrar Stalosanet hela stallmiljön och det minskar också smittrycket genom att minska tillväxten av svamp, bakterier, fluglarver och spolmaskägg.
Vi har märkt under dessa tre åren att det har blivit fräschare i stallet. Det är iprincip luktfritt och det är mindre flugor, larver osv. Stalosanet används drygt varannan dag, beroende på hur det är i boxarna. Man tar och strör ut ”pulvret” i ett tunt lager i boxen när det behövs, lätt som en plätt!
Här befann jag mig igår, väldigt roligt! Var/hur/varför får ni veta när det inlägget dyker upp här i veckan. Men fram till dess ville jag ge er en liten tjuvtitt.
Det första jag fick lära mig när jag läste rättskunskap var att man har strikt ansvar över sin hund. Trots detta tycker jag att man ser för många lösa hundar. Även om jag är hundvan och alltid har haft en egen så tycker jag att det är obehagligt när man möter en som är lös. Speciellt när man är ute och går med sin egen hund då de gärna dras till varandra…
Hundattacker mot hästar tycker jag har ökat den senaste tiden. Senast den igår var det en artikel om en hundattack på tidningenridsport.se. Känns skrämmande att människor har så dålig koll på sina hundar och speciellt när de är i närheten av hästar samt att många inte tar ansvar över det som händer.
Karin Warnmark, 20 år gammal. Bosatt
i den lilla staden Alingsås några få
mil norr om Göteborg. Driver eget
företag som frilansjournalist och
fotograf, hänger i stallet och intresserar
mig även mycket för hälsa. Har bloggat
från diverse sportevent.
Har en valack f.05, e.For Feeling
ue.Amiral. Gandalf även kallad
Gandhi.